Detta Àr en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i BorÄs. Denna studie Àr inriktad pÄ hur internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa nÀringar skiljer sig frÄn hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptÀckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som Àr inriktade pÄ att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa nÀringar. I studien anvÀnds Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgÄr frÄn deras arbetssÀtt med att attrahera investerare till staden.

Kreativitet och kulturella produkter fÄr allt större betydelse i tillvÀxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri frÄn andra, Àr bland annat den kreativa medarbetaren som kÀnner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mÄl som denne strÀvar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mÄl. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehÄlls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens pÄverkan pÄ vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren.

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se pÄ fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger pÄ att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestÄende av fem ringar. Denna bild skall dÀrefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestÄende av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori gÄr att applicera pÄ Al-Qaida..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehĂ„llsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?ÅtgĂ€rd för identifikation av klienters resurser och begrĂ€nsningar?, Kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd i grupp?, ?Att sĂ€tta mĂ„l med kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd?, ?Att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd för motivation och engagemang? som pĂ„ skilda sĂ€tt bidrar till ökad förstĂ„else om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur mÀnniskor dÀr den kreativa processen Àr central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det gÄr att hitta ett mönster. Vi bestÀmde oss för att ta reda pÄ vad som hÀnder inuti mÀnniskan runt det kreativa ögonblicket. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: Vad Àr den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjÀlp av DV-kamera. VÄrt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affÀrsvÀrld. Den kreativa personalen i företag med utmÀrkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillÄter dem att fritt lÄta kreativiteten vÀxa och utvecklas. UtifrÄn dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgÄng. Företagets problem Àr att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytÀnkande samtidigt som företaget Àr framgÄngsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen pÄ ett effektivt sÀtt ta tillvara pÄ de resurser som den kreativa personalen utgör.

Arbetets problemformulering tar fasta pÄ att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen Àr, hur den arbetar, hur den underhÄller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte sÄ mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som mÀnniskor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete Àr att skapa förstÄelse för vad mÀnniskor som jag bedömer tillhör den sÄ kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie dÀr sex personer som passade in pÄ Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.

I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna frÄn etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men ocksÄ egna, för att svara pÄ min huvudfrÄga: Vilka olika kreativa metoder kan anvÀndas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oÀndligt mÄnga, men att vad som har fungerat bÀst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas dÀr jag utforskar olika idéer med hjÀlp av karaktÀrssiluetter, med fokus pÄ intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det Àr viktigt att vara öppen för influenser frÄn alla hÄll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för sÄvÀl kreativiteten som sin konstnÀrliga utveckling..

Syftet med studien Àr att utifrÄn hemtjÀnst personalens erfarenheter fÄ en förstÄelse för vilket behov Àldre personer i eget boende har av kreativa aktiviteter. Urvalsgruppen bestod av hemtjÀnstpersonal frÄn fyra kommuner, fördelat inom tvÄ lÀn med en medelarbetstid i hemtjÀnsten pÄ 18 Är. Datainsamlingen inhÀmtades i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Tre huvudfrÄgor med följdfrÄgor lÄg till grund för intervjuerna. I resultatet framkom tre kategorier vilka belyste och gav förstÄelse för behovet av kreativa aktiviteter, dessa var: ? Faktorer som pÄverkar behovet av kreativa aktiviteter?, ?UppmÀrksammat behov av kreativa aktiviteter? samt ? Kreativa aktiviteter ger livslust?.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

 I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vÄrd anvÀnder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt pÄ individens hÀlsa. Inom psykiatrisk vÄrd hjÀlper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohÀlsa att hitta vÀgen tillbacka till ett tillfredstÀllande liv. Dock saknas det tillrÀckligt med data hur svenska arbetsterapeuter anvÀnder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehÄllsanalys för analysen av insamlade materialet.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .